Pågatågen kommer till Skåne.

Det kan tyckas vara ett litet beslut då men har stor betydelse i dag. På 60 och 70 talets när SJ dominerade totalt på transportsidan. Detta monopol det var inte bara tåg utan man körde också den regionala busstrafiken. Tågen mellan Lund och Malmö och förmodligen även Eslöv började bli slitna. SJ ville inte ersätta tågen utan vill köra buss istället. Det tycket inte kommunerna i Sydvästskåne var en bra idé. Genom sin organisation Sydvästra Skånes kommunalförbund (SSK) startade man en egen tågtrafik. Detta var modigt av dåtidens politiker. Bara det att komma på tanken att kommunerna skulle göra något som man egentligen inte sysslade men var bra för den regionala utvecklingen. Vi fick Pågatågen.

Pågatågen hade namn från kända skåningar. Avlidna personligheter men också romanfigurer. Kommunerna vill också införa ett regionalt månadskort som skulle gälla såväl på buss som tåg. Vilket SJ motsatte sig. Tågen blev kända i hela Sverige kanske mycket på grund av deras färg. Men givetvis också på grunda av det att kommunerna körde tågen.  Det blev både Pågatågen och månadskort och Pågatågstrafiken startade 1981 och även Nordvästra Skånes kommunalförbund gick med i projektet.

1983 bildades också länstrafiken Malmöhus. Tågtypen hette X10 som man beställde. Alla tåg har beteckningen X också en siffra. Tydligen smygstartade man med en tågtyp som hette X7 under en kort tid. Många är minnen från Pågatågen. Många är minnen från dessa Pågatåg. När Carl von Friesen välkänd från fråga Lund. So jag kände via Folkpartiet. Svarade på frågor om fysik mellan Malmö och Lund. Man satt innestängd i strömlöst Pågatåg utan toalett utanför sydsvenskan, en fredagskväll. Det var det här med avsaknad av toalett som var det stora problemet. Tågen byggdes om för att ta fler människors och fick toalett. 1997 bildades Skånetrafiken som ett led i att Skåne skulle bli en egen region. Samtidigt byggdes Öresundsbron och västkustbanan med två spår. Vilket blev nästa injektion i tågtrafikutvecklingen i Skåne. Skånetrafiken fick också ta hand om trafiken till Danmark. En viktig faktor i framgångsreceptet var också ett enkelt biljettsystem som var billigast i landet. Under Skånetrafikens ledning har tågtrafiken mer än fördubblas under tio år och målsättningen är att det skall fördubblas ytterligare under 10-talet. Öresundsbron innebar att det inleddes ett samarbete med Halland, Västra Götaland, Kronoberg och Blekingen om ett gemensamt tågsystem. Vi fick Öresundstågen. Blev en lite konstig konstruktion tillsammans med Danmark. I Danmark är de pendeltåg och i Sverige regionaltåg. Under lång tid användes Öresundstågen som regionaltåg i Sverige också i brist på Pågatåg.

Det var dags för nya Pågatåg. Region Skåne beställde 49 tåg kallade X62 samma tåg som finns går som pendeltåg i Stockholm. Under en tid fanns det också två inhyrda tåg, Reginatåg.

När Skånetrafiken bildades hade man 26 tåg. I dag finns det 58 nya Pågatåg och över 100 Öresundståg men det är inklusive de danska och de som ägs av våra grannlän. Tågtrafiken utvecklas ständigt i Skåne de senaste tillskottet är Pågatåg nordost ett samarbete mellan Kronoberg och Skåne. Skåne kör nya Pågatåg och Kronoberg våra gamla. Undrar när smålänningarna kräver nya tåg?

Nästa steg i utbyggnaden är återupptagen trafik på Trelleborgsbanan, Lommabanan och Marieholmsbanan. Kommunerna längs Simrishamnsbanan, däribland Lund kräver ny tågtrafik som i led i deras utveckling på denna bana. Här krävs dock en nybyggnation av järnvägen. Tänk vad ett litet beslut i början av 70-talet kan starta en utveckling. Nu finns en kamp mot bussbranschen igen om Lightrail eller i dagligt tal spårvagnen vara eller inte. Men även detta projekt är viktigt för Skåne om regionen ska utvecklas på ett hållbart sätt.

Så det finns en parallell med dåtidens beslut och dagens beslut om att bygga ett spårvagns eller Lightrailsystem i Sydvästskåne. Det är helt enkelt bra för den regionala utvecklingen. Lite underligt bara att det finns personer som då tycket att kommunerna skulle köra tåg själ i dag inte vill att man bygga ut kollektivtrafiken med spårvagn.

Funderingar kring den goda jorden.

Många anser att vi inte ska bygga på den goda jorden runt Lund. Åsikten ligger som ett mantra över bostadsdiskussionen i Lund.

Kan man slå vakt om den goda jorden och samtidigt säga att  gå över till stor skala av ekologisk odling? Jag haringet emot att man jobbar intensivt med ekologiska produkter. När det kommer till spannmål är jag mera tveksam. Vår EU parlamentariker Marit Paulsson sa en gång i en intervju.” Skulle världen i stor skala gå över till ekologisk odling skulle vi få världssvält.” Hoppas jag citerat henne rätt. Jag har en annan aspekt på det här med ekologisk odling. Hur man mäter jordens kvalitet. Klassificeringen 10+ baseras sig på hur mycket vete man får ut per hektar. Skulle vi i stor skala gå över till ekologisk odling blir jorden sämre då? Kanske eller kanske inte? Vi räddar inte världssvälten.   Bostäder på 10+ jord ska vi inte ha. Men varför accepterar man att göra ett jättestort rekreationsområde och ingen reagerar?

Brunnshög kommer att ta god åkermark till förfogande. Men är det vettigt att avsätta minst lika mycket god åkerjord vid sidan om till rekreationsområde? Visst är det viktigt med rekreationsområden men jag tycker det är lika fel att omvandla den goda jorden till det. Här finns ingen debatt.

Är nej till bebyggelse på den goda jorden förenligt med ett hållbart Lund?

Får vi en bra hållbar stad om vi drar ner på bostadsproduktionen, och bara satsar på att förtäta staden. Svaret på dessa frågor är enligt min mening är nej. En hållbar utveckling handlar också om många andra områden i kommunen. För boendet är det viktigt att vi inte skapar segregation. Vi måste bygga ut Lund efter behovet så att alla kan bo i Lund. Inte bara dem som har gott om pengar. Varje stadsdel och storkvarter ska innehålla olika boendeformer. Lund har varit bra på detta och detta bör fortsätta. Däremot bör man jobba kraftfullt med förtätning.

Kan Lund agera självständigt?

Svaret även här är nej. Ska man ha en policy om den goda jorden måste man jobba regionalt. Sätter vi stopp att bygga villor på den goda jorden ja då dyker de upp i Staffanstorp och Lomma och Kävlinge på den goda jorden. Kanske också i Södra Sandby och Dalby. Det senare har jag inget emot. Men samhället blir till större delen mer bilberoende och nya vägar på den goda jorden.

Många har synpunkter på den goda jorden men man har enligt min mening svårt att besvara ovanstående frågor. Rätta mig om jag har fel. Hör gärna av er.

Höje å, trevligt rekreationsområde i södra Lund.

För något år sedan lämnade jag uppdraget som ledamot i Höje å vattenråd. En organisation som tidigare hette Höje å Vattenkommitté och som är ett samarbete främst mellan Lund, Lomma och Staffanstorp.. Har varit med där i olika omgångar och har också varit ordförande för länge sedan. Kommittén bildades ursprungligen för att ta vattenprover i ån men snart insåg man både i Lund att man måste göra något åt värdena. man måste få ner halterna av kväve och fosfor som går direkt ut i Öresund. i Lund var det också viktigt att man kunde göra området mera tillgängligt för Lundaborna eftersom det finns inte så mycket strövområden på grund av jordbruket.

Ett projekt startades för att råda bot på att få ner kväve och fosforhalten i vattnet som kommer främst från jordbruket. Projektet fick givetvis heta Höje Å projektet. En grundläggande åtgärd är att det viktigt att man låter vattnet inte rinna så snabbt ut i Öresund. Dammar skapades för att stoppa upp flödena innan de rinner ut i ån och bäckarna. I dag har vi många dammar. Det har tagits fram en landskapsvårds-plan för ån också. Kommunerna ville att projektet även skulle använda projektet för att ge allmänheten bättre förutsättningar att ströva i området.

Det fanns även en vision att man skulle kunna gå från Häckebergasjön till Öresund. Denna vision är långt borta eftersom alla fastighetsägare inte är så positiva och det finns ett stort hinder av motorvägen. Men tillgängligheten till ån har ökat markant genom åren. Under perioden har också reningsverket i Lund byggts ut men kvävereduktion och allt avloppsvatten från Dalby; Veberöd och Genarp renas i Lund på Källbyverket.

Under åren har vi haft två etapper av Höj å projekt, där de ingående kommunerna har varit helt eniga om att detta är ett viktigt hållbarhetsprojekt. Det är i och för sig ett enträget arbete med fastighetsägare och resurser från kommunerna. Projektet som var ett av det första i landet och spridit sig till andra vattendrag. En stor vinnare av projekten är fåglarna. Fågeltorn har byggts.

Under åren har det funnits en hel del undervisning framförallt för våra skolbarn Det fanns ett projekt som hette och kanske finns fortfaran, Höje å Natur och kulturstig. Med platser man kan läsa om naturen och även med platser man kan stanna till och ha lite undervisning. Många av våra elever i Lund har fått mycket naturundervisning längs ån.

Besök gärna Höje å dagle för picknick en kvällspromenad och den dagliga joggingrundan om du bor nära. Men släng skräpet hemma och engångsgrillen kanske du inte ska ha här
Tillgängligheten byggs ut i och med att Höje å projektet 2 som fortskrider. En del av projektets andra etapp innebär också att men måste ta hand om de gjorda investeringarna från tidigare år. I det andra projektet lanserades Höje å stråket men ytterligare en slinga norr om dammarna vid Höje å.

Projektet handlar inte bara om Lunds kommun utan även Staffanstop
och Lomma. Intill Habo gård har man vid en ny damm anlagts och stigar där tillgängligheten
för funktionshindrade att nå naturen vid ån har anlagts.

Arbetet med Höje ås vattenråd kommer att skrida vidare.  Vattenråd innebär att det inte bara är politiker med utan även ideella organisation fastighetsägare och fiskeintressen med mera. Rätt hanterat kommer detta vara en fördel. En lite oro dock. Som i alla grupper bland politiker tenderar det att bli allt mer män i pensionsåldern som engagerar sig.
Det nog bra ändå!